Pinsam beundran

Jag har under mera än ett års tid lagt märke till kvinnliga sportjournalisters (TV) besynnerliga beteende i samband med rapportering av svenska ishockeyframgångar, främst inom NHL.
Det jag märkt, när den kvinnliga journalisten, läser telegram om senaste hockeynytt från USA är på vilket sätt hon gör det (kanalerna det gäller är SVT:s och TV4).
Överdrivet kroppsspråk och verbalt uttryckssätt kommer enbart från de kvinnliga medarbetarna. Inte i något fall från männen.
Denna enorma entusiasm som ges i telegramuppläsningen, denna överdrivna glädjekänsla som reportern visar, denna sprudlande energi som vävs in i raderna visas hockeyns svenska män. Inte heller Zlatan Ibrahimovic´ och Henke Larsson går fria (trots att de är fotbollsspelare). Jag har inte funnit något fall i andra sporter som kommer i minsta närhet av hockey-rapporteringen. Varför? Jag tror att orsaken till denna överdrivna entusiasm för svenska NHL-spelare går att finna på det känslomässiga planet, den sexuella driften. Tydligen attrahera muskler över den godkända gränsen.
En slags sexuell samhörighet uppstår som inte den kvinnliga rapportören kan dölja. Den erotiska attraktionen är så stark att den tränger undan det neutrala yttre. Det är lätt att tro att jag som man måste bli hockeyspelare för att "få chans..."
Skulle jag bli lika utsatt är det inte säkert att jag upplevde det positivt. Hur skulle min partner uppfatta det? Detta borde den som läser upp telegrammet tänka på; tänka på hur hon uppfattas av TV-publiken. Det blir bara fett pinsamt. Påpekas att kritiken inte gäller alla kvinnor på sportredaktionerna, bara några enstaka.
Jag anser att de kvinnliga TV-journalister som inte kan hålla inne med sina känslor bör tänka sig för innan de exponerar sig. Intrycket blir lätt att damen sålt sin kvinnliga heder för en grynvälling.
Jag råder dig att följa sport-rapporteringen i SVT och TV4 för att kolla om jag har rätt.