Äntligen! Sveriges största händelse, som sker med jämna tidsmellanrum, står för dörren. Nu är det dags, nu ska det ske, med besked.
Kan det möjligen vara att välja parti. Hur fel kan det bli. Det är dags för Stockholm Marathon. Åt fanders med EU-valet. Hur många kommer egentligen att röst? Inte värst många vill jag lova. Intresset är noll oavsett vad valets informatörer kläcker ur sig. Det enda som för mitt vidkommande betyder någonting så här i slutet av maj eller början av juni är sveriges årliga löparfest: den största tävlingen för marathonlöpare i detta avlånga land.
Tusentals människor springer Stockholm runt två gånger på skiftande måltider. Och det gör vi för att vi älskar att springa långt och länge.
Erkännas kan att jag missade anmäla mig i tid och blev utan startbevis. Skit i det. Det blir ett nytt Stockholm Marathon näst år. Min klantighet att inte anmäla mig i tid för mig istället till Överkalix i slutet av juni. Även i Norrbotten arrangeras marathontävlingar. Och det med besked. Ser verkligen fram emot löparfesten utanför Överkalix. Vi som anmält oss - enligt mig själv - kommer att göra allt vi kan för att ta oss till starten och målet. Det lovar jag.
Samma sak kan jag inte säga om EU-valet. Helst önskar jag att detta val försvann från jordens yta under en längre tid, att de politiker som sedan tidiga val nominerats fortsätter några år till nere i Bryssel. Kanske kan de göra bättre från sig? Kanske sämre? Låt dessa personer fortsätta. Jag har uppfattningen att andra politiker som kan komma att ersätta befintligt folk inte kommer att sticka upp nämnvärt ur mängden.
Istället för att grubbla på detta kommande val, läsa politiska artiklar etc, är det bättre att ägna tiden åt löpning och förberedelse till kommande långlopp. Det mår ditt hjärta betydligt bättre av än att fundera på valutgången.
torsdag 28 maj 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)