I Sverige produceras kärnkrafts-el från tre kärnkraftverk: Ringhals 4 reaktorer, Oskarshamn 3 reaktorer och Forsmark 3 reaktorer. Konsekvensen att hålla igång varje reaktor med uran är 20 ton kärnavfall per år (uppgifter tagna från nätet).
Sedan flera år försöker aktörer i Sverige lösa kärnavfallsfrågan. Ingen lätt uppgift med tanke på avfallets radioaktiva halveringstid (den tid det tar för bränslet att bara släppa ifrån sig 50% av strålningsmängden). U-235:s halveringstid 705 miljoner år, u-238:s 4,5 miljarder år.
Förslag finns att sänka ner avfallet inkapslat i metall långt ner i marken (berg).
Jag har ett bättre förslag som dessutom är demokratiskt gångbart.
Dela upp den totala mängden avfall på antalet svenskar. Varje person får en del av avfallet levererat i ett fiffigt designat kitt invändigt klätt med bly. Sedan är det upp till varje svensk att finna en egen plats att förvara "gåvan". Jag kan tänka mig att villaägaren väljer garaget, lägenhetsägaren källarförrådet och ägaren av den friliggande gården finner uthuset vara en bra förvaringsplats (passar ypperligt att visa upp förvaringsplatsen, typ under kräftskivan för gästerna). Alltid finns det någon i sällskapet som då kommer på en liten dikt över kärnavfallsämnet. Med stor förnöjelse för alla inbjudna.
Genom mitt förslag har Sverige spridit strålningsrisken, och tunnat ut den till en nära nog ofarlig nivå. En sak till som är utmärkt.
Förslaget går under det moderna epitetet könsneutralitet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Bäste herr Carlos! Har du glömt bort hur vi röstade 1980? Linje 2 vann med stor marginal och det är avvecklings-hypotesen vi måste arbeta efter. Var vi ska gräva ner skiten som blir över efter att vi stängt anläggningarna torde bli ett mindre problem. I Boden har vi ju till exempel Svartby-träsket som lämpar sig väl för kärn-avfall. Sjön är ju sedan länge smittad av gröna-alg-sjukan som gjort vattnet obrukbart.
Det var nedslående uppgifter du har fräckheten att komma dragandes med. Nu är det på det här viset min bäste herre. Vi måste göra någonting med det avfall vi mellanlagrar. Dela ut det är en bra idé. Sedan den där skåpmaten att linje 2 vann. Själv röstade jag på alternativ 3.
Men... Jag har bytt åsikt och det tycker jag även du ska göra.
Folkomröstningen var en slags besvärjelse av rädslan för kärnkraft. Det är en påtaglig skillnad före och efter folkomröstningen bland opinionen.
Jag tror att vinden, tack vare det moderatstyrda Sverige, håller på att vända och att allt fler vill ha denna gudabenådande värmekälla.
För om du tänkter efter Carlos, så skedde den svenska folkomröstningen när atomåldern – räknat från Hiroshima-bomben i andra världskriget – varat i 35 år.
Detta är en mycket kort tid att integrera en ny faktor i en kultur men som nu högerregeringen lyckats väl med....tyvärr.
Debatten lär fortsätta om var vi skall mellanlagra detta uranavfall.
Jaha ja, snillen spekulerar...
Men det är bra att du försöker få igång skrivandet igen! Övning ger som bekant färdighet!
Skicka en kommentar